Spontanitet

Förutom stresstålighet finns det också en annan sak som jag tror att jag borde jobba med för att verkligen trivas med mina utbytesstudier. Nämligen spontanitet. Inte det enklaste om man frågar mig. Jag är ungefär lika spontan som en 80-årig pensionär - helst vill jag ha allt planerat flera dagar på förhand. Denna, för andra säkerligen mycket irriterande egenhet, hade jag i sommar tänkt arbeta bort så gott det går.

Igår bestämde jag mig helt spontant för att åka på Konstens natt, och jag tänkte att ojoj, nu är jag allt lite wild and crazy som far på Konstens natt fast jag ska jobba dagen efter. Och framför allt spontan var jag, tänk att bestämma det bara sådär.Tills jag insåg att Konstens natt är på torsdag. Kanske det inte är så vidare spontant att boka in något tre dagar på förhand.

Eller ännu värre, här om dagen sa jag att det här med utbytesstudier var en sådan där spontan grej, jag bara sökte och tänkte inte mer på den saken. Det jag i det här fallet tydligen avsåg med spontanitet var att först fundera på utbytesstudier i tio år, sedan bestämma mig för att söka i december 2009, välja vilket universitet jag skulle söka till i januari, söka i februari och ta emot platsen i april. Spontant var ordet.